Lubba Henke, Lubba

Jag bar grenar. Jag svettades. Jag stirrade surt på barn. Det hela började alltså med kroppsligt arbete och ett försök att undvika fästingar, men det ledde — som det ofta gör — till en inre färd bakåt i tiden, till uppväxtens våldskoreografier och känslokaruseller. Vi reser genom pojkslagsmål, ekorre-jakter, Gudsmål, sorgliga danslekar på skolgårdar och nattliga gräl utanför tonårsfester. Och sen hamnar vi i krig. Eller åtminstone i krigets idé. Varför slåss vi fortfarande, Somna? Är det verkligen rimligt att vi, med våra moderna munnar och små skärmar, fortfarande leker urtid? Jag vet inte. Men vi försöker vara moderna du och jag. Just nu. En liten stund. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi. Sov gott!

Mer om Henrik, klicka här:

https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.