Hej Somna. I kväll drar jag väggar, tak och golv åt sidan för att göra plats åt Fenrisulven—eller Fenrir, som kommer in som ett helt vädersystem av saltstänk, stål och sagor. Vi pratar barndom i Järnskogen, syskon som omfamnar världen och underjorden, vad som händer när man blir behandlad som ett monster innan man ens fått gäspa färdigt, och hur det är att ha ett svärd som käkstöd. Jag försöker hålla rösten stadig medan korpar kolliderar som människor i en trång korridor, och vi snuddar vid den där pirriga tanken att slutet ibland bara är början som glömt sin jacka. Det blir ett samtal om profetior och val, om långsam tillväxt (hej, ek) och snabba domar, om att bli bunden av någonting man inte bett om och ändå hitta humor, andning och en flod av saliv som försörjer törstiga jätteboskap. Fenrir har två söner som jagar himlakroppar och en saknad hand i minnet av Tyr; jag har en kaffekopp och en inspelningsknapp. Tillsammans blir vi lika stora som vi måste vara för att få plats i ett rum. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns det ingenting vi kan göra åt det—mer än att lyssna på vargarna inom oss och låta kedjorna klinga mjukt när vi somnar. Sov Gott! Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
