Blåst över glöden

Somna, här halkar vi rakt in i decemberbubblan där allt ska vara magiskt, men granen hinner bli vardag på ett dygn och julen känns mer som ett parallellt universum än en högtid. Jag pratar om dig som en liten boll av finnsighet, om podden som ett anti-experiment där du inte behöver göra någonting rätt, och om skolan som ibland känns mer som ett system som matar sig själv än en plats där människor får växa.

Sen drar vi iväg genom påhittad historia om glasblåsande barn, 24 syskon som håller glöden vid liv, konamns-ceremonier, byatavlor och aggressiva gäss i Hökviken. Vi hamnar hos fjällkorna, tupparna och gässen som jagade mig på gårdsplanen, och mitt i allt det där dyker den stora skalan upp: 180 000 år av mänsklig historia där nästan ingenting händer, tills allt plötsligt går orimligt fort.

Vi pratar om rädslan för att världen är “körd”, om förtvivlans korg som många går runt och visar upp, om klimatet, om känslan av att sakna helhetsbild, men också om friheten i den här tiden där det faktiskt dyker upp nya chanser hela tiden. Mellan huggormspar i taxin, trudilutter, kor som får orimliga adelsnamn och en dubbelsäng som minne av något som inte längre finns, försöker vi landa i en enkel sak: rädslan hjälper oss inte att leva. Du får vara trött, vilsen och arg, men du behöver inte bära allt så prydligt.

Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu behöver du inte göra någonting alls.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.