Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.