Bowenpodden

Murray Bowen var psykiater, professor och en hängiven forskare, som ville förstå mer om mekanismerna bakom sjukdomen. Bowens systemteori började med djupgående studier av familjer som tidvis bodde på Campus och som hade ett barn med diagnosen schizofreni. Det blev starten för decennier av studier om emotionella system, hans eget och andras, som ledde till formulerandet av de åtta koncepten i Bowens teori.

Hur vi förhåller oss till att arbeta beror på hur våra sammanhang format oss. Storasyster syndromet finns i allra högsta grad med dig på jobbet. Det pratas ofta om vikten att skilja på arbete och privatliv. Få klarar det. Och när stress och press ökar, är det ens möjligt?

Samma rektionsmönster som vi kan se i familjer och andra sammanhang utspelar sig även på samhällsnivå. I perioder av högt tryck blir beslutsfattare reaktiva och besluten kortsiktiga. Bowen menar att våra samhällen har varit inne i en regression sedan andra världskriget, men vändningen är på väg under det här århundradet. Vi kommer se en positiv utveckling ta fart när fler tar eget ansvar istället för att skylla på andra, och när besluten blir mer långsiktiga och i större harmoni med människor och natur.

Vi bär med oss vår släkts historia och det märks särskilt tydlig när press och stress höjs. I kriser ökar också risken för att gamla mönster projiceras stark nedåt på våra barn. Ju mindre vi vet om vår historia desto större är risken att vi inte förstår eller missförstår varför våra nära reagerar som de gör. I det här avsnittet berättar vi om hur ett släktsystem ritas upp, vilka frågor vi ska ställa och om nyttan av att göra det.

Hur har din personlighet formats av din syskonposition i familjen? Även om du är enda barnet finns tydliga mönster som är statistiskt säkerställda via Walter Tomans forskning. När Bowen tog del av Tomans forskning insåg han att syskonpositioner behövde ett alldeles eget koncept och att Tomans begrepp "allt annat lika" hade en tydligt koppling till familjens kroniska tryck.

Historierna är många om människor som upplevt att vårdpersonal inte lyssnat utan har istället snabbt bildat sig en uppfattning och fastnat i den. Bowen betonar sammanhangens betydelse och forskning av bland annat Michael Kerr är tydlig. Långvarig stress påverkar vår hälsa. I en stressad värld där alla förväntas vara rationella och tidseffektiva, blir lösningar kanske inte de bästa på lång sikt.

Även om du inte har en aning om viktiga händelser i din släkts historia bär du dem med dig. Det är till och med så att det som släkten inte velat föra över kan vara det som påverkar dig mest och att det pågått i flera generationer. Ofta kan vi känna ett instinktivt motstånd mot att "gräva" i vår historia. Men att göra det och kunna särskilja fakta mot skrönor och "hemligheter" kan befria både dig själv och kommande generationer från ok som ni inte längre behöver bära. Bowens koncept om överföringar över generationer visar hur högt tryck överförs. Och skillnaderna i olika grenar av släkten när vi följer dem över flera generationer.

Bowens teori handlar om släktsystem, men hur intressant är det för den som är adopterad och inte vet ett enda dugg om sina föräldrar och förfäder? I det här avsnittet berättar vi om social prägling och hur adoptioner på olika sätt påverkar den som adopteras, de som adopterar och deras släktsystem.

Projiceringar finns alltid med i någon form, men frågan är hur kraftfulla och hur hämmande de är. Projiceringar på barn är ett av de vanligaste sätten och det kan ske på olika sätt. Vi kan ständigt ha för höga och orealistiska förväntningar på våra barn, eller det motsatta, alltid förutsätta att de ska misslyckas eller göra fel. Ett tredje sätt, som Bowen lyfter är när vi inte ger barnet den omsorg som de faktiskt behöver.

Vi bär alla mer oss våra förfäders strategier för att hantera svårigheter och utmaningar. Ofta har vi ingen aning om att det faktiskt är händelser som skett långt före vi föddes som styr det vi själva gör och väljer. Bowen pratade om förutsägbarhet, när vi ser den större bilden blir det ofta förutsägbart.

När pressen ökar, i familjen, på jobbet eller i något annat sammanhang finns det några strategier som vi använder oss av. En av dem är att distansera oss. Det kan ske genom att vi tystnar och låtsas att vi inte bryr oss, men också genom att vi fysiskt skapar en distans. Om trycker och pressen fortgår, från någon som vi haft en nära bindning til, oavsett hur den sett ut, så händer det att vi gör en cutoff - helt bryter kontakten. Cutoff är enligt Bowen det som långsiktigt skapar det högsta trycket i ett system.

Vi har alla känt oss utestängda och förbisedda någon gång. Det kan verkligen göra ont! Men det händer också att vi själva, medvetet eller omedvetet, väljer att ställa oss utanför. Skälen varierar från person till person och från situation till situation. I det här avsnittet pratar vi om utanförskap och kopplar det till alla åtta koncept i Bowens teori.

Triangeln är enligt Bowen den minsta hållbara sociala enheten - långsiktigt - för att vi ska kunna hantera stress och press. Alla behöver någon att prata med och "pysa ut" frustration till, för att kunna ta nya tag. Bowens tredje koncept, triangeln handlar det här avsnittet om. Trianglar finns överallt, i alla sammanhang där människor finns - I familjen, i föreningen, i klassrummet, på jobbet och i världspolitiken. Att se trianglarna och förstå dem, är grunden för att kunna hantera konflikter - såväl i familjen som internationellt.

Hur vi hanterar misslyckande – våra egna och andras – beror på vad vi bär med oss. Givetvis är känslor av skuld och skam personliga, men vad vi kan hantera bra respektive mindre bra, beror på det som hänt generationer för oss. Det präglar hur oss. Det här avsnittet handlar om att känna skam – för sina barn och föräldrar, och i grunden för sig själv.

Vår förmåga att skilja vad som är egna behov och vad som är andras, är vanligtvis inte särskilt god. Ju mer vi kan skilja på det, och vad som är fakta respektive känslor, desto högre är vår förmåga att hantera situationer på ett klokt sätt. Differentiering av eget själv är en grundpelare i teorin och det enda av Bowens åtta koncept som har ett individperspektiv. Men även det påverkas av vårt emotionella sammanhang

Vad beror avundsjuka på och varför kan det vara så svårt att göra något åt det? I det här avsnittet försöker vi analysera avundsjuka med Bowenglasögonen på och berättar bland annat om hur pakter, distansering och projiceringar påverkar relationer – kortsiktigt och långsiktigt.

Händelser som påverkat din familj, två år före du föddes och under dina två första levnadsår, påverka stressnivån när du växte upp. Som litet barn påverkar det dig särskilt mycket. Det är i det sammanhanget du danas och det är där dina strategier inför vuxenlivet formas. Det är dem som du kommer att använda även som vuxen med automatik, särskilt under press. Vad hände i din familj när stressen ökade, vem blev utanför, vem var det synd om och vem skulle ställa allt till rätta?

Att se hur konflikter i ens barn familjer påverkar de vuxna men särskilt barnen är smärtsamt. Hur kan jag som far- eller morförälder, vän eller anhörig - påverka situationen till det bättre - för jag står inte ut med det jag ser och hör?

Vad är Bowens teori och vad är det för nytta med att lära sig mer om sin släkt och sitt sammanhang. I det här omklippta avsnittet berättar Inez Abrahamzon och Kerstin Sofia Andersson om vad som fick dem att starta en podd och hur kunskaperna de lärt, påverkar dem i vardagen.

När en relation blir ansträngd söker och försöker vi skapa pakter för att endera lugna ner oss själva eller få hjälp att skylla på den andre. Men finns det en triangel även när det bara är två i rummet? I det här avsnittet pratar vi om den "osynlige tredje parten" i triangeln och om hur det kan utspela sig.

När syskon bråkar hör det nära nog alltid ihop med andra personer, emotionella reaktioner och nästa aldrig om fakta. Föräldrar ser ofta inte sin roll konflikterna. I de flesta familjer finns pakter mellan familjemedlemmar som vi inte är medvetna om. Föräldrar som varit räddare och gett bort mycket av sig själv till en egen förälder kompenserar ofta detta genom att själv upprepa samma mönster mot något av sina barn. I det här avsnittet berättar vi om det och om några sätt att hantera konfliktfyllda situationer. För bråk som pågått när barnen varit små, fortsätter ofta även i vuxen ålder.

Det finns inte något riktigt bra svenskt ord för att ringa in betydelsen av vad emotionellt betyder i Bowens teorin. Bowen beskriver emotionella reaktioner som instinktiva och ofta omedvetna. Det är något helt annat än de tolkningar vi gör i svenska språket. I det här avsnittet fördjupar vi oss i det här ämnet och berättar bland annat om de medvetandenivåer som skiljer känslor från emotionella reaktioner.

Vad är det som gör att vi alltid möts med respekt eller dess motsats? Hur mycket styrs bemötandet vi får av våra förväntningar och de medfödda strategier som vi bär med oss? De frågorna vänder och vrider vi på i det här avsnittet.

Familjebildningar med bonusbarn och bonusföräldrar är vanliga i den tid vi nu lever. När paret i den nya familjen får ett gemensamt barn, eskalerar ofta underliggande konflikter. Barn från tidigare relationer kan uppleva att det nya barnet blir bättre bemött än de själva blivit och de känner sig ratade eller osynliggjorda. I det här avsnittet fördjupar vi oss i det ämnet, både utifrån föräldrarnas och barnens perspektiv.

Ibland måste vi bara få lämna allt för att få distans och tid att tänka. VI orkar bara inte stå kvar i en relation som blivit för "klistrig". Men när distans övergår till avskurenhet, påverkas alla våra nära starkt. Murray Bowen menar att strategin "cut off" skapar det allra största trycket i ett system. I det här avsnittet berättar vi om varför och om sätt att överbrygga avskurenheten och få kontakt igen.